Byggnadsvård

Stora renoveringsåtgärder har gjorts ända sedan 1960-talet, då byn fick funktionen som ett så kallat friluftsmuseum. Syftet med restaureringen av markerna är att återfå det gamla odlingslandskapet, så som det till stora delar såg ut före laga skiftet.

De ständiga arbetena både på markerna och husen, är en del av upplevelsen när besökaren kommer till Äskhult. De kan se på och ställa frågor till hantverkaren när lerklining på yttermurar eller innerväggar utförs, när träspån läggs på taken eller hästvandringen tjäras in. Varifrån kommer halmen som ligger på vissa av taken? Varför läggs den på i flera lager? Varför målas inte husen…?

Oskiftad by

Äskhults by är unik i landet och består av fyra gårdar från huvudsakligen 1700-talet. Det är ovanligt i Sverige att gårdarna fortfarande är samlade eftersom de flesta byar splittrades upp vid storskiftet 1825 eller laga skiftet 1861-64. Här kan vi fortfarande uppleva en nästan intakt agrar miljö från det gamla bondesamhället! Bytorget kallas för laret (lerig plats) och kring det ligger de fyra gårdarna med manhus (bostadshus) och ekonomibyggnader. Här har tidigare funnits många fler hus men en del har brunnit ner och flera har förfallit och inte byggts upp igen. Mangårdsbyggnaden på 1700-talet var en s k högloftsstuga med en mellanliggande ryggåsstuga. De byggdes ofta om på 1800-talet till framkammarstugor som vi också ser i Äskhult. Det finns en äldre variant representerad, en högloftsstuga som är hitforslad på 1950-talet från Förlanda socken då Jönsas manhus brann ner. Bostadshusen är timrade medan alla ekonomibyggnader är uppförda i skiftesverk. Det är en mycket gammal teknik som använts sedan vikingatiden.

Varsam restaurering

Alla åtgärder som utförs har först godkänts av länsstyrelsen eftersom byggnaderna är skyddade som Byggnadsminne. Ambitionen är hög, trävirket som används är taget från markerna runt omkring eller från byggnadshantverkare Frank Karlssons egen skog. Halmen som läggs på taken kommer delvis från råg som är odlat på Äskhults egna marker, så långt lagret räcker. Alla åtgärder sker med stor varsamhet och med utgångspunkt i byggnadernas ursprungliga byggnadsteknik, material och utförande för att få ett så autentiskt slutresultat som möjligt. Vi vill visa hur byn kan ha sett ut under 1800-talets tidiga hälft! Det kan innebära ibland en diskussion och kompromiss mellan ekonomiska, tekniska och materialmässiga resurser gentemot antikvariska krav och ställningstaganden. Vi försöker hitta en bra balans mellan bevarande och autenticitet, platsen som en pedagogisk och museal resurs, hållbarhet och framtida förvaltning.

De byggnadsvårdsinsatser som görs varje år kan vara av olika karaktär. Vissa år handlar det mest om löpande underhåll som att byta ut några tegelpannor, måla något fönster eller byta en rötskadad bräda medan andra år är det större insatser som krävs som att lägga om tak med halm eller byta fasadpanel.

Göttas stall

2021 så satsade vi på ett särskilt byggnadsvårdsprojekt då Göttas stall byggdes om invändigt. Syftet var att på ett mer autentiskt och korrekt sätt visa hur boskap under början av 1800-talet hölls, hur magasinering gjordes och vilka föremål som fanns och var de låg.