Fjärås Bräckas bildning

Grus, sand och sten matades fram av smältvatten från inlandsisen och avlagrades när det forsande vattnet nådde havet vid iskanten. Efterhand som landet höjt sig har Fjärås Bräcka frilagts.

För cirka 11 000 år sedan bildades en landtunga framför israndsbildningen i samband med landhöjningen. I Bräckans västsluttning bildades strandterrasser där havet stått stilla en längre tid och när extrema stormar gröpt ur hak i sluttningen.

För cirka 6 000 år sedan blev Lygnern en sjö innanför ändmoränen, och landhöjningen hade gjort att kustslätten utvidgats.

Idag finns det vattendammar i grusgropen vid Fjärås Bräcka. Dammarna är infiltrationsdammar för kommunalt dricksvatten och området är vattenskyddsområde.

Kulturhistoria

Det finns boplatser och stenkammargravar från stenåldern. Man har hittat enstaka stenåldersredskap på bräckan, som under forntiden utgjorde en naturlig landbrygga för folk som färdades utmed kusten.

Gamla Förlandavägen, som har anor från stenåldern fram till medeltiden, går på åsens krön och var en del av huvudfärdstråket genom det dansk-norska riket mellan Köpenhamn och Kristiania, den så kallade Kungsleden.

Det finns fornlämningar från brons- och järnåldern, och området har troligtvis haft en fast befolkning ända sedan bronsåldern.

Människan har tidigt påverkat landskapet med boskapsskötsel och jordbruk. Man tror att Fjärås Bräcka kan ha blivit skoglöst redan under brons- och järnålder.

Fram till slutet av 1800-talet var landskapet småskaligt med små gårdar, utmarker och lövskog.